Bibliotekens roll i en flyktingkris
Biblioteken är en öppen och tillgänglig mötesplats, ja ett nav för alla människor i Sverige. Oavsett om vi är födda i landet eller nyligen har kommit hit. Efter flyktingkrisen 2015 tog biblioteken ett stort ansvar för alla nyanlända. Och nu är det dags igen. Jag har talat med några bibliotekarier som är redo att ta emot människor från Ukraina.
När flyktingarna strömmade in i landet 2015, blev det tydligt att svenska bibliotek är en värdefull plats för nyanlända. Många besökare kom från länder där biblioteken inte är öppna för alla, utan förbehållna en exklusiv skara, främst välutbildade akademiker och dem med pengar. I Sverige möttes de istället av en verksamhet som helt kostnadsfritt tog emot dem och var beredd att justera och komplettera biblioteksservicen efter deras behov.
Förbereder för ökat mottagande
Erfarenheterna ligger nu till grund för bibliotekens kommande arbete. Så vad händer? Ja, de flesta bibliotek, och kommuner, vet ännu inte hur många flyktingar från Ukraina de kan förväntas ta emot. Därmed är det svårt att planera.
Biblioteket i Linköping har en av landets största samlingar av lättläst litteratur. Den finns i avdelningen som heter Läsa på olika sätt. Avdelningen byggdes upp från 2015, och här har man samlat alla böcker som stärker utvecklingen i svenska språket, för dem som behöver extra stöd. Här finns SFI-litteratur, lättläst, ljudböcker, grammatikor, böcker med stor stil, talböcker, tecken med stöd …
– Oavsett hur länge de som flyr från Ukraina tänker stanna i Sverige, så kan vi bidra på olika sätt. Biblioteket står för information, kunskap och läsning. Vi är lyhörda för besökarnas behov och anpassar oss efter dem. Vi gör vad vi kan. Det gjorde vi 2015 och det gör vi nu också, menar Anna Fahlbeck, bibliotekarie i Linköping.
En trygg plats
På biblioteket i Höganäs, i nordvästra Skåne, svävar man än så länge också i ovisshet om antalet flyktingar, men har samlat stor erfarenhet efter 2015. Nu för tiden är allt fler besökare på biblioteket just invandrare, och många är unga.
– Vi ska ha ett möte i huset om hur vi tar emot dem från Ukraina. Vi behöver bli bättre på att upplysa ute i kommunen om allt vi erbjuder, så att andra verksamheter kan hänvisa till oss, säger Anna Wingårdh, biblioteksstrateg.
Det handlar om gratis digitala resurser, tidningar, böcker, kopieringsmöjligheter och inte minst engagerad och kompetent personal.
På en liten ort som Höganäs, känner alla varandra. De som regelbundet går till biblioteket möts av igenkänning och ett ”välkommen”. Besökare upplever biblioteket som en trygg plats.
– Det är många tjejer här. Tjejer som kanske inte går hemifrån annars, men som kommer till oss. Föräldrarna är inte tveksamma till att släppa iväg dem hit, berättar Helene Bergholtz, SFI-lärare och bibliotekarie.
Bibliotekens roll diskuteras
Just nu råder det en skriande brist på böcker på ukrainska, i Linköping så väl som i Höganäs. Men på biblioteken kan man sedan tidigare delta i språkcafé, bokcirklar, samtalsgrupper, knyta kontakter med volontärer eller bara träffas för att fika i lugn och ro en stund.
Samtidigt diskuteras på nationell nivå vilken uppgift biblioteken ska ha i kristid. Tanken är att ge biblioteken en tydligare och mer central roll. Men i väntan på direktiv ”uppifrån”, pågår den dagliga verksamheten med lärdomar från 2015.
Lena Maria Nordstrand, Lättlästutvecklare