Källkritiskt arbete alla dagar året om
Det må vara källkritikens dag den 13 mars varje år. Men på många skolor pågår undervisningen i källkritik alla skoldagar, året runt. Varför inte diskutera källkritik i anslutning till 1 april. Då försöker ju alla lura varandra, säger Helene Karlsson, skolbibliotekarie på Mellanvångsskolan i Staffanstorp.
Helene Karlsson har arbetat som lärare i årskurs F-6. För ett antal år sedan kompletterade hon på distans med bibliotekarieutbildningen i Borås. Hon menar att det är en bra kombination att vara både lärare och bibliotekarie. Med en bakgrund som lärare är det lättare att komma in i skolans värld, se lärarens roll och koppla sitt eget arbete till läroplanen.
— Jag trivs jättebra i klassrummet och är lika gärna där som i biblioteket, säger hon.
Helene har en heltidstjänst fördelad på två skolor, Mellanvångsskolan och Stantorpsskolan. Båda skolorna är för årskurs F-6, med närmare 350 elever.
Den fysiska platsen har betydelse
I anslutning till skolbiblioteksutredningen pratades det mycket om vikten av bemannade skolbibliotek. I efterföljande diskussioner talades det om att skolbibliotekarien är viktigare än själva skolbiblioteket.
— Platsen betyder något. De tryckta böckerna är viktiga. Om jag bokpratar kring en titel som finns digitalt, men inte fysiskt på skolbiblioteket, vill ändå eleverna gärna läsa den som ”riktig” bok. Jag tror de upplever att det är en trygghet med fysiska böcker, säger Helene.
Samtidigt betonar hon att man på de båda skolorna har börjat undervisa eleverna i att läsa digitalt. Fördelarna med digitala böcker är flera, t ex att flera elever kan läsa samma bok vid samma tillfälle. Det är inga begränsningar. Det behövs inte flera exemplar av en och samma boktitel.
MIK-planen för lärarna
Staffanstorp är en av flera kommuner där skolbibliotekarierna har utvecklat en egen plattform för MIK. Den omfattar en MIK-plan samt förslag på litteratur och material. Plattformen är främst framtagen för lärarna, som ju liksom skolbibliotekarier har ansvar för att undervisa i medie- och informationskompetens.
— När man arbetar med källkritik bör man också arbeta med begreppet källtillit. Att ständigt gå runt och ifrågasätta sin omvärld och inte lita på någon, kan bidra till konspirationsteorier och faktaresistens. Vi behöver källor som vi kan lita på. Här i ligger utmaningen när man arbetar med källkritik, att lära eleverna att ifrågasätta och granska källor och samtidigt utveckla källtillit, påpekar Helene Karlsson.
Källkritik runt 1 april
Helene Karlsson är ute i klassrummet och pratar om MIK kontinuerligt under läsåret. De yngre klasserna träffar hon nästan varje vecka och kan då integrera MIK i sina klassrumsbesök.
— I årskurs 3 har vi precis avslutat en period då vi pratat om nätvett. Nu ska vi gå över till källkritik, lagom till 1 april. Det är tacksamt eftersom det finns så många roliga exempel på hur tidningar och företag försöker luras den dagen, säger Helene Karlsson.
Bokattacker på mellanstadiet
Eleverna på mellanstadiet möter också Helene regelbundet, men där sker MIK-arbetet mer i projektform.
— Jag gör ”bokattacker” i alla mellanstadieklasser varje vecka. Det gäller att utgå från vad klasserna för tillfället håller på med i olika ämnen och vad eleverna är intresserade av. Då tipsar jag om nya böcker, eller äldre men särskilt läsvärda titlar, intressanta hemsidor, skrivtävlingar för eleverna och mycket annat.
I bokattackerna har Helene också med sig lättlästa böcker. Men hon uppmärksammar inte dem på något särskilt sätt.
— Lättlästa böcker är som vilka titlar som helst. De är en naturlig del i bibliotekets bestånd och elevernas läsning. Vissa läser lättläst, andra har hjälp av Legimus, konstigare än så är det inte, avslutar Helene Karlsson.
__________________________________________________________________________________________
7 tips från Helens - Börja prata om källkritik
Är du ny som skolbibliotekarie eller ovan vid att prata om källkritik? Här ger Helene några tips på hur du kan komma igång med källkritiskt arbete på skolan.
- Utgå från elevernas verklighet. De berättar gärna om vad de gör på fritiden. Lyssna på dem, vilka sajter besöker de, vad tittar de specifikt på när de är ute på nätet, vad fångar deras intresse på sociala medier?
- Ta fasta på vad de berättar och ställ frågor. Har de blivit lurade någon gång? Vad gjorde de då? Vad tänkte de då?
- Fortsätt sedan att prata om skillnaden mellan fakta och åsikter, mellan sant och falskt och vad rykten är.
- Därefter kan man diskutera källor. Hur trovärdig är en källa och hur tar man reda på om en källa går att lita på eller inte.
- Utgå ifrån eleverna! Hur gamla är de? Vad kan de sedan tidigare? Fundera över vilka sammanhang som eleverna behöver vara källkritiska. Hitta elevnära exempel och starta där. Du kan t ex genomför värderingsövningen; Fyra hörn med fyra källor med olika påståenden utifrån frågeställning När börjar rasten? Ett annat exempel kan vara att ta avstamp i aktuella händelser i omvärlden som engagerar och fångar eleverna.
- Samarbeta med pedagogerna! Planera tillsammans, se över när det skulle fungera att arbeta med källkritik. Det bästa är att arbeta med källkritik kopplat till arbetsområden eller aktuella händelser.
- Ta hjälp! På nätet kan du hitta färdiga lektionsupplägg, hemsidor och tv-program om källkritik. På sociala medier finns det grupper och konton för inspiration som du kan använda dig av. Det finns även pedagogisk litteratur med konkreta tips på hur du kan planera och genomföra källkritik i skolan.