Vägen till modersmålet går via svenskan
Modersmålsundervisning. På Henåns skola i Orust kommun arbetar läraren Aref Farman på ett nytt sätt i modersmålsundervisningen. Han låter eleverna översätta lättlästa böcker; från svenska till dari. Under resans gång fördjupas barnens kunskaper – i båda språken.
När vi hälsar på på skolans internationella grupp för nyanlända är Aref och 15-åriga eleven Razia Askari mitt uppe i en diskussion om bästa översättningen av begreppet ”tänk om”. De kommer på tre olika tolkningar, men då Razia förstår sammanhanget, ”tänk om” ungefär som ”föreställ dig att”, så hittar hon också rätt uttryck på dari, hennes afghanska modersmål. Aref, som själv också kom hit från Afghanistan för 30 år sedan, ser nöjd ut.
– Det var när jag jobbade med översättningen av ett par Nyponböcker av Torsten Bengtson förra hösten som jag kom på idén: varför inte låta barnen översätta? berättar Aref.
Första reaktionen från eleverna, samtliga i 15-årsåldern, var tveksamhet.
– Självförtroendet var ganska svagt. Tanken att översätta en bok var så främmande, säger Aref. Vi ska komma ihåg att i Afghanistan har vi ingen större tradition av att läsa böcker. Det studeras vissa texter i skolan, visst, men boken, berättelsen, är man inte van vid. Och det är ju berättelsen som väcker intresset – och läslusten.
Från tvekan till självförtroende
– Jag kan tänka mig att eleverna ser båda språken, svenska och dari, som berg som måste bestigas. Men när de sedan sitter och läser själva boken, när de förstår berättelsen, och när de kan dessutom kan återberätta den – då kan de också översätta. Och då börjar de tro på sig själva.
För att det här ska fungera, för att barnen ska få goda språkverktyg, krävs också en bra undervisning i svenska samt tillgång till lättlästa böcker. När de nyanlända barnen väl klarar av att med behållning ta sig an sina första lättlästa böcker på svenska, då kan också översättningsarbetet i hemspråksstudierna bära frukt. Aref berättar hur det i stora drag går till:
– Barnen får ta med den aktuella boken hem och läsa den där. Om möjligt börjar de också översätta hemma. Sen kommer de till skolan och jag får se vad de översatt. Efter det tar vi det tillsammans, sida för sida, mening efter mening. Jag skriver första meningen på svenska på tavlan. Därefter ber jag dem översätta till dari, och skriver detta på raden under. Och så tittar vi på det enskilda orden. Är det verb? Är det substantiv? Vilket ord passar bäst i översättning? Var i meningen ska det placeras? Genom att metodiskt jobba så, en bit i taget, ser jag en grammatisk utveckling i båda språken hos barnen. Vi jobbar oss igenom totala textmassan, och till sist kan jag renskriva vår översättning av hela boken.
Vikten av lättläst
Att böckerna man arbetar med är av lättläst karaktär är nödvändigt. Inte längre eller svårare än att utmaningen är överkomlig. Samtidigt på en litterär nivå så att berättandets magi finns kvar.
Arefs sätt att arbeta med översättningar i skolarbetet vinner också ny mark. Idag arbetar även en arabisk grupp på Henåns skola med att översätta från svenska till hemspråket. Och senare i år ska Aref jobba med översättningar med en grupp vuxna, som bredvid sina SFI-studier också går en kurs i dari.
Text & bild: Peter Birgerstam
Fakta Dari:
Det talas över 30 språk i Afghanistan. De två största är dari och pashto som också är Afghanistans två officiella språk. Dari och pashto är indoeuropeiska språk och därmed besläktade med de flesta språk som talas i Europa, däribland svenska. Dari är särskilt nära besläktat med farsi, som talas i Iran. Dari och pashto skrivs med arabiska bokstäver. (Källa: sak.se)