Välkommen till Lättlästdagen 2025!

Lättlästdagen är fylld av intressanta föredrag om språk, läsning och begriplighet. Du möter författare som berättar om sitt skrivande, får ta del av den senaste forskningen om ungdomars läsning och språkinlärning och bjuds på handfasta tips att ta med in i vardagen.

Helt enkelt – en kompetensutvecklingsdag för den som möter läsare med olika behov eller arbetar med personer som har behov av lättläst. Här nedan kan du läsa mer om några av programpunkterna för dagen.

ÅRETS PROGRAM

Passionerad läsning
Trots larmrapporter om minskad och försämrad läsförmåga finns det fortfarande många människor som älskar att läsa böcker. Med utgångspunkt i sin nya bok Passionerad läsning ger Magnus Persson exempel på hur denna kärlek kan visa sig i tre helt olika sammanhang: litteraturfestivaler, bokcirklar och litterär turism. 
Magnus Persson är professor i litteraturvetenskap vid Malmö universitet

Lättläst och klarspråk – vad är skillnaden?
Många tycker att det är svårt att hålla isär lättläst och klarspråk. Vad är de viktigaste skillnaderna, och vad kan du som skribent tänka på för att bli läst och förstådd?
Gabriella Sandström är ­språk­vårdare på Språkrådet

Kalle Lind pratar skånska
Kalle Lind har samlat ord och uttryck som han stött på under ett liv i ­södern, ord som berättar något om den del av världen de kommer ifrån. Han är noga med att påpeka att han inte är språkvetare, bara besatt av hur vi uttrycker oss och vad ett ord, ett tonfall och en diftong kan betyda.
Kalle Lind är diversearbetare i kulturbranschen och har gett ut Skånsk-svensk ordbok

Att förstå texten på ett annat sätt
Shared reading, högläsning med samtal i grupp, har blivit alltmer populärt i olika sammanhang i dag. Vad säger forskningen om effekterna av shared reading för deltagare i den här typen av läspraktik – för läsning, för förståelse och för välmående?
Anna W Gustafsson är docent i svenska vid Lunds universitet

Litteratur och kultur som verktyg i arbete med psykisk hälsa
Hur kan litteratur och skapande arbete stötta unga med psykisk hälsa? Författaren Ingrid Remvall berättar om hur skräcklitteratur kan användas för att spegla och diskutera psykisk hälsa, och hur unga kan känna igen sig i fiktiva berättelser. Linda Bruhn, lärare och initiativtagare till projektet Dansa för livet, delar erfarenheter av hur ämnesövergripande kulturprojekt med dans, poesi och skrivande kan skapa helande och förståelse i skolan.

Bokcirklar som förändrar – Södervärnsmetoden i praktiken
Hur kan lättläst litteratur stärka både språk, samarbete och pedagogik? På Komvux sfi Södervärn i Malmö har bibliotekarierna byggt upp en modell för bokcirklar tillsammans med lärarna – ett arbetssätt som pågått i över tio år. Här möts man regelbundet för att läsa, diskutera och dela erfarenheter kring nyutgiven lättläst litteratur. Resultatet är ökad förståelse, närmare samarbete och ett mer levande litteraturarbete i undervisningen. Här berättar de hur metoden vuxit fram, hur de praktiskt organiserat bokcirklarna, samt vilka effekter de sett hos deltagarna.
Andreas Johansson, Caroline Fajte och Emma Oskarsson.

Skapa ett inkluderande klassrum
Hur kan lättläst litteratur bli en bro till läsförståelse, läslust och språkutveckling i skolan? Här delar Jenny Edvardsson med sig av konkreta metoder och tankar från sin nya bok Lättläst litteratur i skolan. Med stöd i forskning och egna erfarenheter visar hon hur lättlästa texter kan användas medvetet och inkluderande i undervisningen. Du får verktyg för att stötta elever på olika nivåer genom engagerande och tillgänglig litteratur.
Jenny Edvardsson – lärare, författare och föreläsare

Plats: Folk, Mat & Möten, Malmö
Datum: torsdag 20 november 09:00-16:00
Pris: 2 600 kr, ex moms, lunch och fika ingår. Serviceavgift tillkommer.

Sista anmälningsdag: 10 november

Köp din biljett via biljettkiosken!