16 maj, 2025

När rätt bok gör skillnad – därför behövs lättlästa läslistor i skolan

I en tid då läsklyftan växer och många elever har svårt att ta sig in i litteraturen, blir det allt viktigare att skolan har tillgång till skönlitteratur som är både tillgänglig och av hög kvalitet. Trots att det finns nationella läslistor, saknas ofta ett urval som möter behoven hos de elever som behöver extra stöd. Utifrån detta behov tog vi på Nypon och Vilja förlag initiativ till att skapa egna läslistor.

– Jenny Edvardsson var det självklara valet, säger Henny Holmqvist, förlagschef på Nypon och Vilja. Med sin bakgrund som lärare, författare och litteraturpedagog är hon perfekt lämpad för uppdraget. Vi visste att hon kunde skapa något som verkligen gör skillnad – både för lärare och elever.

Med fokus på tillgänglighet

Vi bad Jenny Edvardsson berätta om tankarna bakom arbetet.

 – Jag har utgått från samma kriterier som Skolverket och Kulturrådet använde när de skapade sina nationella läslistor, berättar Jenny. Det innebär bland annat att jag valt böcker skrivna av både svenska och utländska författare, från olika tidsperioder och som berör olika teman.

Men till skillnad från de nationella listorna har Jenny arbetat utifrån ett lättlästperspektiv och en förankring i Nypons och Viljas utgivning. Målet är att ge lärare och skolbibliotekarier ett konkret stöd vid urvalet av skönlitteratur, särskilt för de elever som har extra svårigheter med läsning.

– Jag har hela tiden haft undervisningen i fokus, säger Jenny. Böckerna ska kunna läsas både individuellt och tillsammans i grupp, och de ska kunna bearbetas på olika sätt i undervisningen. Jag hoppas att listorna inte bara förenklar valet av bok, utan också stimulerar till samtal om läsning, representation och vad som väcker elevernas intresse.

Lättläst som ingångstext

Enligt Jenny fyller lättläst litteratur en särskild funktion i skolan. För många elever kan en lättläst bok vara den första litterära text de faktiskt klarar av att läsa själva. Detta kan ge en känsla av framgång – en nyckel till fortsatt läslust.

– Den lättlästa boken kan fungera som en så kallad ingångstext, för att låna ett begrepp från forskaren Brozo. Det är ofta just där läsningen börjar. Och när eleverna får uppleva att de klarar av att läsa en bok själva, ökar också sannolikheten att de fortsätter läsa.

Tematiskt arbete för hela klassen

En annan styrka med de nya läslistorna är att de möjliggör tematiskt arbete i klassrummet. Genom att erbjuda flera titlar inom samma tema, men på olika nivåer, kan hela klassen involveras i gemensamma projekt där eleverna i grupp läser olika böcker men arbetar utifrån ett gemensamt upplägg.

– Det är ett arbetssätt jag verkligen tror på, säger hon. Det främjar både läsförståelsen och sammanhållningen i klassen. När varje elev får texter anpassade efter den egna läsnivån, skapas förutsättningar för delaktighet och engagemang.

Ett verktyg för undervisningen

Att ta fram läslistorna har varit både roligt och utmanande, berättar Jenny.

– Det är roligt att få läsa så många böcker och göra aktiva val utifrån vilka som kan fungera i klassrummet. Samtidigt är det en utmaning – ibland saknas vissa genrer, ibland finns det många starka titlar inom samma område, och jag tvingas välja bort. Då gäller det att välja med omsorg. Men just den typen av genomtänkta val tror jag gör skillnad för lärare i deras arbete.

Barns och ungas läsning är en hjärtefråga för Jenny. Hon hoppas att listorna blir ett användbart komplement till de nationella läslistorna – och ett konkret verktyg för det läsfrämjande arbetet i skolan.

– Jag hoppas att läslistorna bidrar till att fler elever hittar in i litteraturen och att fler lärare känner sig trygga i sina bokval, säger hon. Att ge elever möjlighet att läsa olika typer av böcker i skolan är viktigt, precis som det är att varva den individuella läsningen med gemensam läsning. Det skapar både läslust och samtal och det är där läsningen verkligen tar fart.