Faktorer som gynnar språkutvecklingen och skapar trygga läsare

Tips från specialpedagogen

Läs- och skrivkunnighet är en mänsklig rättighet och grunden för att bli en aktiv medborgare i ett demokratiskt samhälle. Det är dessutom en källa till glädje, inspiration, fantasier och avkoppling. Enligt forskning behöver vi läsa cirka 5000 timmar för att bli en läsare, vilket är en utmaning som alla barn står framför. Ullabritta Engström, specialpedagog, delar här med sig av sina tankar kring viktiga faktorer som gynnar språkutvecklingen där målet är att bli en trygg läsare.

Allt börjar med talet

I den tidiga språkutvecklingen är talet centralt. Oftast går det helt naturligt framåt med härmning och egna reflektioner vad som är rätt och fel. Ibland hakar utvecklingen upp sig och då är det viktigt att barnet får hjälp av pedagoger eller logoped. Det tydliga talet ligger till grund för att på sikt förstå språkets uppbyggnad och kunna särskilja de olika orden i den ljudräcka man hör. I detta skede är det ofta som barnet börjar vilja meddela sig i skrift och kunna kommunicera inte bara med det flyktiga talet utan även sätta tankar och idéer på pränt.

Högläsning en viktiga del i den tidiga språkutvecklingen

Högläsningens betydelse är naturligtvis av största vikt för att alla dessa delar ska falla på plats. Här finns ju möjlighet att diskutera inte bara innehåll utan även, direkt eller indirekt, förstå en berättelses uppbyggnad. Nu brukar ofta den egna textproduktionen skjuta fart och det är oftast med de mest skiftande innehåll.

I denna del av utvecklingen börjar också ofta de egna läsförsöken…Vad står det där?… Vad betyder det?…Hur låter den bokstaven? Detta är också en av de viktigaste upptäckterna – att varje ljud har sitt särskilda tecken, fonem/morfem kopplas till grafem. Denna del i läsinlärningen kan aldrig gås förbi om läsningen ska bli flytande och säker.

Läskunnighet nås med olika metoder

I skolans läsinlärning tycker jag att det är av största vikt att pedagogen är väl förtrogen med många olika metoder att nå fram till läskunnigheten. Detta har ju också diskuterats mycket, och som sagt, jag tror inte att det finns bara en väg fram till målet eftersom alla våra elever är individer med sina olika sätt att ta till sig kunskap.

Intresse skapar motivation

När väl koden är knäckt gäller det att understödja den fortsatta utvecklingen. Att få följa sitt intresse skapar motivation och hjälper till att få upp läshastighet och läsförståelse. Då vill jag förorda våra faktaböcker för alla åldrar och med många intresseinriktningar. Min erfarenhet är att via intresset når jag ofta även den mest läsovilliga eleven och diskussionerna blir ofta intressanta och jämbördiga. Ett annat sätt att få upp läsflytet är att finna någon av de bokserier vi har som eleven gillar. Fördelen med att läsa mer i samma serie är att så mycket redan är känt; personer, miljö och ofta med en stark igenkänningsfaktor även i handlingen. När jag är ute på mässor får jag ofta höra att eleverna lärt sig läsa med hjälp av bland andra – Erik, Rolf, Bodil och Tofu och familjen på Lingonvägen. Gläder ett pedagoghjärta.

Sammanfattningsvis… vad är viktigt för en väg till trygg läsning?