19 oktober, 2026

Dags att läsa klassiker – så sänker du trösklarna

Hur gör vi klassiska berättelser relevanta för dagens unga? När många kämpar med läsningen kan ingången till tjocka tegelstenar med svårt språk verka främmande. Svenskläraren och läromedelsförfattaren Camilla Lindskoug har länge jobbat med de här frågorna och är övertygad om att rätt verktyg och en lägre tröskel in i texten gör hela skillnaden.

Camilla Lindskoug har alltid fascinerats av läsning och allt som är kopplat till det. Redan som liten började hon läsa klassiker och Vilhelm Mobergs Utvandrarna blev en favorit i tolvårsåldern. Camilla berättar också om första mötet med Stolthet och fördom av Jane Austen.

– Jag tyckte den var rätt seg och långt om länge gick det upp för mig att det verkade ju som om de där två huvudkaraktärerna var lite förtjusta i varandra.

Nu är hon svensklärare och har arbetat i skolans värld i 25 år. Och intresset för klassiker har fortsatt. För ett par år sedan fick hon idén till ett läromedel i samband med att ämnesplanerna för Gy25 kom ut. Idén resulterade i läromedlet Möt texten – möt tiden som gör litteraturhistorien och klassikerna levande och hjälper elever att se på texter som ingångar till svunna tider.

– Det finns något fascinerande i att dela en upplevelse med människor som levt genom århundradena och klassiker är ofta klassiker just för att de lyckas tala till oss oberoende av tid och rum, säger Camilla.

– Redan Seneca pratade om att vi inte skulle slösa vår tid på värdelöst vetande, bollspel och solande. Man behöver bara ta en kort sväng i valfritt socialt medium för att inse att vi fortfarande sitter fast i den lättsamma förströelsens bojor.

Klassiker i undervisningen

Men att introducera klassiker i skolan är inte alltid så lätt. Många elever förknippar klassiker med gamla och tråkiga böcker. De klassiker Camilla tycker funkar särskilt bra i undervisning har en relevans för den nutida människan och har en svårighetsgrad som gör att man kan göra innehållet tillgängligt för eleverna.

– Jag tror också det är viktigt att man som läsare själv har en relation till verket. Då blir det lättare att sälja in och skapa engagemang kring läsning. Samtidigt kan man ju inte helt gå upp i sin egen läsupplevelse. Man måste kunna göra verket angeläget för gruppen och se det med elevernas ögon.

Finns det klassiker du medvetet undviker i klassrummet?

– Stolthet och fördom är en roman som numera är en stor personlig favorit, men jag minns också hur mitt första möte med den kändes och tar jag på mig mina elevögon så verkar den rätt trist. Jag tror man måste ha levt lite för att kunna se och förstå alla Austens diskreta pikar.

Lättlästa klassiker sänker trösklarna

Eftersom klassiker både innehållsmässigt och språkmässigt kan vara extra svåra att ta sig an, har flera av dem bearbetats till lättläst.

Camilla möter ofta elever som har bekantat sig med klassiker i lättläst form på högstadiet. I sina gymnasieklasser arbetar hon mycket med att på andra sätt sänka trösklarna in i texten för eleverna.

– Jag skulle säga att en stor majoritet av mina elever tycker att läsning är svårt. För att lyckas behöver eleverna först kunna föreställa sig verkets kontext. De behöver få veta lite om tiden och författaren helt enkelt. Ofta väljer jag också ut lite bilder på hur karaktärerna kanske klädde sig och bodde för att de ska få lättare att se händelserna framför sig. Först därefter är det dags att läsa och det gör vi tillsammans.

 

Tre tips för dig som vill arbeta med klassiker

• Välj något du själv tycker mycket om och som du tror att du kan sälja till eleverna!
• Hjälp eleverna att visualisera texten. Många elever saknar en tydlig bild av hur olika tider ”ser ut” rent visuellt.
• Högläs! Med inlevelse som hjälper eleverna att förstå innehållet. Din högläsning låter eleverna ”låna” din tolkning av innehållet innan de kan göra en egen.